Utbilda om klimatförändring
Rapport>> Nyligen hölls konferensen ICE – Inspiring Climate Education i Köpenhamn. För 120 deltagare från över 30 länder inskärptes hur viktigt det är att verkligen utbilda eleverna om klimatförändringen med siktet inställt på framtiden. Det handlar mycket om att ge eleverna kunskaper och verktyg så att de kan ta itu med klimatkonsekvenser som vi bara delvis kan förutse idag. Maria Andersson, lärare på S:t Petri, Malmö, deltog som representant för Forskningsnätet. Läs hennes egen rapport med bl a många matnyttiga länktips.
Så här rapporterar Maria Andersson om ICE 2009:
Den första internationella konferensen med syfte att inspirera lärare till att undervisa om klimatförändringar, ICE-Inspiring Climate Education, gick av stapeln 12-14 oktober 2009. Initiativet till konferensen togs av Danmarks utbildningsminister och förhoppningsvis var den först i en rad av konferenser om detta aktuella ämne. De 120 deltagarna representerade mer än 30 olika länder. Deltagarna bestod av lärare blandat med personer med andra yrken kopplade till undervisning och/eller frågor kring klimatförändring.
Det genomgående budskapet under konferensen var vikten av att utbilda dagens ungdomar kring klimatförändring. I nuläget vet vi inte tillräckligt för att kunna lösa morgondagens problem vilket innebär att nästa generation kommer att bli tvungen att lösa många problem som vi inte ens är medvetna om idag. Konferensens mål var att inspirera till undervising om klimatförändringar på ett innovativt och stimulerande sätt. Det är viktigt att få eleverna att inse att det finns flera åsikter i klimatfrågorna och att både forskare och politiker ofta har en dold agenda när de uttalar sig.
FN:s klimatpanel IPCC är övertygade om att klimatförändringarna är orsakade av oss människor och vårt beteende. För att minimera påverkan från klimatförändringar och att ha en möjlighet att vända trenden är det därför av stor vikt att ubilda morgondagens generation i dessa frågor.
Under konferensen fick vi höra ett antal mycket intressanta presentationer med varierande innehåll. Här kommer några kommentarer kring några av dessa presentationer.
Jens Hesselbjerg Christensen, ”From Climate Change Scientist to Policy Maker”, forskare vid Danmarks Meteorologiske Institut och medlem i IPCC berättade hur det går till att skapa IPCC-rapporten. Man fick en liten inblick i detta oerhörda arbete och vilken kontroll det utförs under.
Søren Breiting, ”Teaching Climate Change as Education for Sustainable Development”, Danmarks Pædagogiske Universitet, poängterade att man ska försöka undvika att ge eleverna en katastrofbild av situationen idag och inte försöka få dem att enbart lösa de problem vår generation ha skapat. Hans förslag var att vända undervisning om klimatförändringar till undervisning om hållbar utveckling och hjälpa eleverna att utveckla ett kritiskt synsätt. Enligt Breiting kan man ta sin utgångspunkt för undervisningen i stort sett var som helst, t. ex. i naturen i form av synbara förändringar i våra årstider, isar eller utbredning av djur. Tar man sin utgångspunkt i samhället kan eleverna få undersöka människors funderingar, önskningar, förväntningar och idéer. Han gav ett konkret exempel med fokus på naturresurser där man kan låta elever gå ut och intervjua äldre människor om hur resurser användes tidigare och de äldres känslor kring detta. Därefter kan eleverna intervjua yngre människor om samma resurser, hur används de idag och vilka problem ser de med dessa resurser. Som avslutning kan man fråga efter deras förväntningar angående dessa resurser för framtiden:
- vad vill folk ska hända
- vad tror de ska hända
Genom detta arbete får eleverna en insikt i att framtiden inte är förutbestämd utan beror på oss. Man ska inte undervisa om framtiden utan för framtiden.
Jens Dolin, ”Interdisciplinary Methods in Teaching Climate Change”, Institut for Naturfagenes Didaktik, betonade tre mål med undervisning om klimatförändringar:
- Lära eleverna att förstå de koncept som används i klimatfrågor
- Lära eleverna att förstå komplexiteten och hur de olika delarna hänger ihop
- Lära eleverna att kunna agera som goda medborgare
Den sista punkten är den viktigaste och eleverna behöver kunskapen från de första två punkterna för att kunna agera som goda medborgare. En god medborgare behöver kunna förstå och kritisera experter, för detta behöver den kunskap om forskning, den behöver också kunna förstå lokalbefolkningen och dess närmiljö och behöver då kunskap från forskning.
Att undervisa i klimatfrågor innebär en stor utmaning eftersom det inte finns fakta att hämta i en lärobok. Kunskaperna och fakta kring dessa frågor skapas i detta nu och förändras kontinuerligt. Det är mycket mer än fakta som spelar in i dessa frågor eftersom samhällspåverkan är stor. Klimatfrågor är ett utmärkt exempel på ”socioscientific issues” som Stein Kolstø forskar kring.
Ett boktips som kan underlätta när man upplever det som ett problem att eleverna ska arbeta med områden där man inte är expert är: Encouraging Student Interest in Science and Technology.
Konferensen bestod inte enbart utav presentationer utan även av master classes, föreläsningar i mindre grupper och workshops. Under dessa övningar fick man en hel del inspiration och även en del konkreta tips på material som kan användas i undervisningen.
En intressant master class handlade om en klass som fått i uppdrag av sin lärare att bygga växthus anpassade för de förutsättningar som råder på Grönland. Klassen har vunnit pris med sina växthus och har nu fullt upp med att konstruera prototyper för ett fullskaleväxthus som faktiskt ska placeras på Grönland.
Amee Evans från USA tipsade om open educational resources, undervisningsmaterial som kan användas gratis, se följande länkar:
www.oercommons.org
www.iskme.org
En intressant sida där man kan kartlägga sin egen klimatpåverkan och se den framtida klimatförändringen i sin egen region är www.mapmyclimate.dk Än så länge finns den bara tillgänglig på danska.
Med på konferensen fanns representanter från ett projekt i Storbritannien som vill sätta klimatförändringar i fokus i den nationella kursplanen: Climate Change Schools Project. På denna länk kan man läsa mer om deras arbete:
www.climatechangeschools.org.uk
Utanför Köpenhamn finns ett reningsverk som erbjuder intressanta studiebesök, ”Från kran till hav”. Deras program anpassas till åldern på elevgruppen och är kostnadsfritt: http://www.spildevandscenter.dk
Under åren 2006-2007 gick Galathea 3-expedionen av stapeln med målet att segla jorden runt. Ombord på fartyget fanns både forskare och lärare. Ur alla mätningar som gjordes och alla resultat från expeditionen har en stor mängd undervisningsmaterial tagits fram. Många av dessa projekt handlar om klimatfrågor och det finns material för gymnasieelever i ämnena fysik, kemi, biologi, geografi och historia såväl som ämnesövergripande projekt. Här kommer några länkar till denna stora källa av undervisningsmaterial:
VirtuelGalathea3 http://virtuelgalathea3.dk (på danska)
Satellite Eye www.satelliteeye.dk (delvis på engelska)
Galathea 3 www.galathea3.dk (delvis på engelska)
EMU http://galathea3.emu.dk (på danska)
Videofilmer: http://virtuelgalathea3.dk/om/videoer (delvis på engelska)
Utvalda filmer:
Galathea 3 in English
Galathea´s Eye
Jag vill tacka Forskningsnätet Skåne för möjligheten att åka på denna inspirerande och intressanta konferens! Om någon har frågor angående konferensen eller vill diskutera idéer eller få tips kring undervisning av klimatfrågor får ni gärna höra av er.
Maria Andersson
Maria Andersson är lärare i kemi och naturkunskap på S:t Petri i Malmö.
Hon nås på 040 – 34 94 20 eller Maria.G.Andersson@pub.malmo.se
