Om Forskningsnätet

Medlemmar i Forskningsnätet Skåne

Samarbetande skolor

Vi rekommenderar...

Resa genom mänsklig vidrighet

Genomfört>> Folkmord har skördat miljontals människors liv genom historien. Men hur förklaras folkmorden och varför förnekas de?

Historieprofessor Klas-Göran Karlsson och doktorand Maria Karlsson från Lunds universitet mötte hundratalet elever på Hässleholms Tekniska Skola på en forskningsdag för att svara på frågor i ämnet. Dagen anordnades i samarbete med Forskningsnätet.

Det tisslas och tasslas i bänkraderna innan alla är på plats. Men det blir knäpptyst i aulan när Klas-Göran Karlsson börjar tala.

–        Maria och jag sysslar med folkmord, säger han. Vi forskar om vad folkmord är och hur de uppstår. Vi försöker förstå varför förfärligheter utförs mot utpekade grupper i olika samhällen vid vissa tidpunkter.

Under fyrtio minuter tar professor Klas-Göran Karlsson oss med på en resa i förklaringar till de vidrigheter människor utfört mot varandra genom historien. Och han säger att det finns gemensamma nämnare mellan de olika folkmorden, mot armenier och assyrier i dåvarande Osmanska riket, i Kina, Sovjet, Kambodja, Tyskland, i Rwanda och på Balkan.v

Folkmord har aldrig genomförts i demokratiska stater, de har uppstått under krig och kaos, de har för avsikt att skapa ett vi-och-dom tänkande och förklaras ofta med en ideologisk övertygelse om att mördandet begås i ett gott syfte. Men det är ett svårt begrepp, säger han.

–        Folkmord kräver en intention, det vill säga att det finns ett uppsåt. Därför är det ofta svårt att bevisa folkmord och vi hamnar ofta i begrepp som brott mot mänskligheten istället.

I april är det etthundra år sedan mordet på en och en halv miljoner kristna assyrier och armenier, i det som då var Osmanska riket, genomfördes. Ett rike i sönderfall och i det ett kaos som utnyttjades av en grupp unga officerare startade utrensningen.

–        Människor mördades för att de var kristna. De utmålades som ett hot som skulle förgöras för att rädda den storturkiska tanken.

Klas-Göran Karlsson drar parallellen till Hitlers idé om att alla judar skulle förintas för att de stod i vägen för paradiset, det rena ariska tusenåriga riket.

–        ­Den gemensamma nämnaren är att utmåla en liten grupp, en minoritet, som ett hot för att rättfärdiga mördandet.

Fatimah Al-Dawud som går internationella programmet med naturinriktning räcker upp handen och frågar varför kristna sågs som ett hot.

–        Jag skulle säga att en anledning var avundsjuka. Armenierna var duktiga och framgångsrika i affärer. Minoriteten kristna blev en lämplig syndabock som kunde tillskrivas egenskaper som skulle rättfärdiga ett utplånande. Fortfarande förnekas folkmordet av Turkiet.

Förnekelse är det sista stadiet av själva folkmordet. Det är huvudbudskapet i Maria Karlssons doktorsavhandling ”Cultures of Denial” som hon disputerar med på fredag.

I sin avhandling kommer hon bland annat fram till att det inte finns en enkel förklaring till varför folkmord förnekas, snarare flera.

–        Jag tycker att man bör sätta folkmordsförnekelse i ett nutida politiskt perspektiv snarare än i ett historiskt. Sigmund Freud pratar om den individuella förnekelsen. I folkmordssammanhang, hävdar jag den kollektiva förnekelsen och de dagspolitiskt retoriska argumenten.

Både Klas-Göran Karlsson och Maria Karlsson menar att det är viktigt att tala om de bakomliggande faktorerna till att folkmord genomförs, för att försöka förhindra att det upprepas. Och det är ingen bra idé att försöka lägga lock på frågan, säger Maria Karlsson.

–        Det förs debatt om huruvida man ska ”utsätta” elever för folkmordsförnekelsetankar. Min hållning är att det är viktigt att göra det, och istället ifrågasätta vad förnekelseargumenten innehåller.

Agneta Nordin

….
Klas-Göran Karlsson och Maria Karlsson har sedan 2011 medverkat i Forskningsnätet Skåne med ett 10-tal program om folkmord och folkmordsförnekelse, under våren 2015 även på Olympiaskolan och Nicolaiskolan i Helsingborg. Maria Karlssons disputation äger rum fredag 25 mars 2015 kl 10.15 på humanist- och teologhuset LUX, Helgonavägen 3 i Lund, sal C126.

Comments are closed.