Om Forskningsnätet

Medlemmar i Forskningsnätet Skåne

Samarbetande skolor

Vi rekommenderar...

Utvärdering visar: Forskningsnätet på rätt väg

Symposium>> Hur skapas möten mellan vetenskapsvärlden och gymnasister på bästa sätt? Varför är det viktigt? Vilka erfarenheter kan man dra av Forskningsnätet Skånes arbete på området, som nu pågått sedan 1999 – och vad kan göras bättre? Om detta handlar projektet Skola möter vetenskap, som drivits av Forskningsnätet Skåne (FS) och Vetenskap & Allmänhet (VA) sedan 2012.
Tisdagen den 10 mars 2015 hölls ett avrapporteringsseminarium i S:t Petri skolas aula i Malmö, där en utvärdering av projektet presenterades, med efterföljande diskussion.

I diskussionen deltog representanter för Lunds Universitet, Malmö Högskola, skolorna som är knutna till FS samt forskare och experter. FS verksamhetsledare Maria Brännström påminde de närvarande om att nobelpristagaren i kemi 2009 professor Thomas A. Steitz höll en föreläsning i Forskningsnätets regi i samma lokal 2009.

Utvärderingen av projektet är gjord av Karin Larsdotter på VA. Hon konstaterade i sin presentation att det som är utmärkande för FS, bland flera andra liknande initiativ, är att det är skolan som beställer aktiviteten. Det är alltså inte som så ofta lärosätena som kommer med erbjudanden. Vikten av detta förhållande underströks också senare av professor Sven Strömqvist, f.d. vicerektor vid Lunds Universitet.

En annan utskiljande punkt hos FS är att de medverkande forskarna får betalt, vilket inte är normen för aktiviteter inom ramen för den så kallade samverkansuppgiften (”tredje uppgiften”), men som kan fungera som incitament. En tredje punkt är att FS funktion är intermediär, det vill säga att nätverket fungerar som en mäklare mellan forskningsvärlden och skolan.

– Vi måste vara många olika broar över helvetesgapet mellan skola och universitetsvärlden, kommenterade Karin Hermansson vid Ifous (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) som också har varit en av referenspersonerna för projektet Skola möter vetenskap.

Enligt den enkät som utvärderingen delvis baseras på svarade många lärare att de främsta hindren för att skapa möten mellan elever och forskare är tidsbrist hos lärarna, och pengabrist hos skolorna. Karin Larsdotter pekade på att det just är där en intermediär aktör som FS kan träda in och bistå. Många lärare uttryckte också ett behov av ökat stöd när det gäller vetenskaplig fortbildning, inte minst i samband med det nya gymnasiearbetet, som ställer högre krav på vetenskap än tidigare.

Mycket arbete i utvärderingen har lagts på att prata med elever om vetenskaplig förståelse, för att utröna om den har förbättrats av FS aktiviteter. Karin Larsdotter kunde visa på positivt resultat här, men påpekade att den ordinarie undervisningen ändå är viktigast, medan FS-aktiviteter fungerar som värdefull komplettering.

Presentationen avrundades med en lista på ett antal framgångsfaktorer i samarbetet mellan skola och universitet. Här nämndes till exempel

att aktiviteterna bör vara integrerade i undervisningen och så interaktiva som möjligt. Närvaron av en intermediärorganisation och samordnare på skolorna framhölls också, men framförallt är det viktigt att skolans rektor prioriterar tid och ekonomi för forskarmöten, och aktivt kommunicerar till medarbetare och kollegor att det är viktigt. Eva Daun, som är rektor på S:t Petri skola och viceordförande för FS höll med om detta:

– FS är framgångsrikt på S:t Petri för att lärarna här har GETTS tid för FS-aktiviteter, sa hon. Det år vårt ansvar som rektorer att tillhandahålla detta.

Simrishamnsrektorn och tidigare styrelseledamoten i FS Christina Bergkvist kommenterade att huvudmannen också har ett ansvar, särskilt när det gäller ekonomin och påminde om likvärdighetsprincipen.

Därefter följde reflektioner och diskussion, som började med att professor Sven Strömqvist underströk vikten av levande, starka och utvecklingsbara relationer mellan skola och universitet.

– Grundtanken med FS är väldigt viktig, nämligen att ungdomar tidigt får lära sig olika förhållningssätt till information och vetenskap. Det finns så mycket desinformation.

Birgitta Henecke, utbildningsstrateg vid Vellinge kommun, såg ett stort värde i att kommuner runt om i landet nu skulle kunna få information och vägledning om hur vetenskaplig kunskap kan tas upp i skolorna.

Docent Ebba Lisberg Jensen vid Malmö Högskola framförde en förhoppning om att projekt som FS och Skola möter vetenskap skulle kunna återupprätta bildningsidealet i Sverige.

– Kunskap är frigörande och viktigt för att man ska kunna reflektera över sitt eget liv. Tyvärr har lärarna som yrkeskår förlorat sin roll som upprätthållare av bildningsidealet på grund av alla nya skolreformer.

Den fristående skolexperten och författaren Per Kornhall uppmärksammade upprört en del av de intervjuade skolledarnas attityder till att dela med sig av goda erfarenheter av forskarmöten.

– Jag är störd över att vissa rektorer säger att projekt som detta inte bör spridas till andra skolor, för att de då förlorar konkurrensfördelar.

Han pekade på undersökningar som visar att goda exempel som FS inte smittar till andra skolor av sig själv, utan att man aktivt måste arbeta för att nå resultat.

– Sen kanske man också bör fråga sig om det inte är viktigare att LÄRARNA får möta forskare?

Jessica Abbott, docent i evolutionär ekologi vid LU, har deltagit i flera FS-aktiviteter genom åren, och beklagade liksom flera andra under seminariet att samverkan inte är meriterande.

– Men det är kul att komma ut ur sin bubbla ibland. Jag minns att jag själv var på liknande forskarföreläsningar under min skoltid i Kanada och att de inspirerade och bidrog till att jag själv ville bli forskare. Det är kul och spännande att väcka ett intresse som inte fanns där tidigare.

Eva Cederberg, som är kemilärare på S:t Petri skola och en av FS mest erfarna kontaktpersoner i skolan höll med:

Det är fantastiskt att se när det tänder till hos eleven, att få komma nära när det händer!

Tor Billgren

Comments are closed.