Av Olle Alexandersson, Forskningsnätets verksamhetsledare

Forskningsnätet vill medverka till att sprida förståelse för forskning och för olika vetenskapers sätt att utveckla kunskap.

Alla behöver denna insikt eftersom forskning spelar en stor – säkerligen allt större – roll i samhället, både i politiken, i skötseln av samhällets funktioner och i företagens verksamheter. Att inse att vetenskapen är ett öppet kunskapssystem som inte erbjuder absoluta och eviga sanningar och att förstå hur forskare söker ny kunskap hör till allmänbildningen. Och givetvis också att känna till något om det som händer vid de olika forskningsfronterna i t ex fysik, psykologi, historia eller språk – vilka är de stora frågorna just nu, vilka viktiga genombrott hoppas forskarna på? Det är bara sällan läromedlen förmedlar den kunskapen. Mediernas rapportering är inte heller tillräcklig och kanske inte alltid tillförlitlig.

Kan Forskningsnätet också bidra till att stärka det intellektuella immunförsvaret mot allsköns pseudovetenskapliga anspråk, desto bättre. Eller till att skärpa argumenten mot den allt oftare framförda idén att vetenskap endast är en “ideologi”, “lära” eller “åsikt”, att den skulle vara en lika god kålsupare som andra i samma fålla som politiska partier eller religioner. Till skillnad från ideologier handlar forskning om att pröva, bekräfta eller förkasta teorier om världen – den fysiska, sociala eller mentala – och göra det med argument byggda på empiri och helt oberoende av om resultatet tilltalar olika makt- eller intressegrupper eller stämmer med dogmatiska föreställningar. Att påvisa hur svårt detta är i praktiken hör förstås också till saken.

Dessutom: mer än hälften av alla som idag går i skolan kommer troligen någon gång att studera vid universitet eller högskola. Även om de inte blir forskare själva så kan de ha stor glädje av att få träffa forskare redan i skolan, få veta vad forskarna arbetar med och hur den akademiska forskningsmiljön, eller företagens forskningsavdelningar, fungerar. Eller kanske få svar på frågor som: Varför blev du forskare? Varför i just det här ämnet?

Men Forskningsnätet vänder sig inte bara till eleverna utan också till lärarna. Sedan starten 2000 har Forskningsnätet ordnat många studiedagar, seminarier och rundabordssamtal med forskare som medverkande. Många lärare sätter stort värde på denna extra möjlighet att hålla sig à jour med sitt ämne och hålla liv i kontakten med forskarvärlden.

Behövs då Forskningsnätet – sköter inte andra de här uppgifterna lika bra, t ex universitet och högskolor själva eller medierna? Kanske, men det ska då starkt betonas att en bärande idé med Forskningsnätet är att skolorna själva bestämmer vilka ämnen och frågor som ska tas upp och vilka forskare som ska bjudas in. Meningen är att anknyta till undervisningen, till skolans profil, till pågående projektarbeten eller pågående specialsatsningar. T ex universitet och högskolor har av naturliga skäl andra drivkrafter som att göra just sin forskning känd eller att locka studenter till det egna lärosätet. Forskare som medverkar i Forskningsnätet får gärna göra PR för sina institutioner men Forskningsnätet vill alltid ha möjlighet att engagera just de forskare man tror är bäst på att förklara ett ämne eller en fråga, oavsett hemvist.

Olle Alexandersson är Forskningsnätets verksamhetsledare och initiativtagare. Har tidigare bl a varit rektor för Folkuniversitetet i Uppsala. Numera verksam som kommunikationskonsult med bas i Malmö. Var aktiv i den tidiga utvecklingen av det som senare kom att kallas universitetens tredje uppgift, dvs att samverka med det omgivande samhället.